Praktik

 
Såå! Jag har påbörjat praktik hos en veterinär och dessutom vän till oss! Vi har nämligen våra hästar hos henne och Kristin, som hon heter bor knappt två min med bil ifrån oss.
Jag har tidigare haft två dagar i veckan på ett ställe för "socialt handikappade" eller folk med andra problem. Där har jag varit och pysslat, målat och fikat. Det har varit lite som ett vuxendagis. Ett ställe att förvara människor de inte vet vart de ska göra av. Men absolut ett bra ställe och en bra början för de som lätt isolerar sig eller känner sig missanpassade. Till en början trivdes jag ganska bra och fick kontakt med några väldigt bra människor där. Dessutom fick jag ju ägna mig åt sådant jag tycker om: att måla! Men på sistone har det mer varit en pest och pina att vara där. Man har väl i takt med att man börjat må bättre insett hur tragiskt stället och vissa av människorna där är. Inte deras fel, men det blir väldigt jobbig stämning ibland när folk som inte mår bra ventilerar sina tankar eller aldrig verkar belåtna med någonting. Människor i olika åldrar och med väldigt olika problem vilket gör att personligheter ibland skär sig. 
 
 
SÅ, nu är jag lite av en assistent till Kristin istället. Måndagar följer jag med henne på ärenden och torsdagar jobbar jag på hennes gård med hästar och med att förbereda inför de dagar hon jobbar "ute" genom att rengöra och sterilisera verktyg osv. Jag kommer inte kunna berätta alltför mycket detaljer för er om hur dagarna ser ut eftersom jag har tystnadsplikt angående de olika fallen för att Kristins kunder/patienter ska känna sig trygga. 
Men som ni säkert förstår så handlar det om djur i olika situationer! Och jag kommer ha jättekul men kommer säkerligen också vara med om del tyngre bitar. Jag har mer motivation och känner att jag anstränger mig för att kunna ha kraft och energi till mina "jobbadagar". Jag försöker hålla mer koll på min sömn och äter mer regelbundet. Har börjat med melatonin som också gör det enklare med sömnen. 

Så även om praktiken i sig inte leder till ett jobb så leder det till ett välmående och en bättre vardag. Man får känna sig viktig och att man klarar av saker. Det är väldigt viktigt för att må bra! Samhället ställer hårda krav som man blir väldigt nedslagen av ifall man inte klarar.